glidtackling

 

En gemensam nämnare för dessa har varit att vi har satt vårt försvarsspel i princip klockrent över hela planen. Vi har pressat i rätt lägen, vi har tätat ihop laget och allt som oftast legat rätt i våra positioner. Just presspelet är en styrka vi har, för när vi väl lyckas med att sätta press på motståndarna gör vi det ofta riktigt bra.

Jag tycker att motståndartränarnas kommentarer, som har gått att läsa i Helsingborgs Dagblad, efter de här matcherna också har antytt att vi har stått för ett tufft, aggressivt presspel. Det har varit kommentarer om att vi har spelat på gränsen till fult och om att såväl motståndarna själva som domarna har stått för usla insatser. På något sätt gläder det mig, för det visar att vi har lyckats få motståndarna att fokusera på annat än sitt eget spel och det tyder också på att det spel vi ska spela när vi INTE har bollen räcker långt för att få motståndarna ur balans.

En fri tolkning från min sida givetvis, men även resultaten har ju visat att vi i alla fall har gjort något bra och det aggressiva, hårt jobbande spelet som vi presterade i de här matcherna innebar i förlängningen positiva resultat. Med tanke på att vi inte har något speciellt storvuxet lag är det ju just ett intensivt och vältajmat presspel som

blir nyckeln till att vinna dueller och på så sätt ta kontroll över spelet. Kul när det också lyckas.

 

Nu är det dock hösten i sin helhet som jag vill lägga lite fokus på. För trots att inte resultaten har gått med oss förrän nu på slutet så känns egentligen hela höstsäsongen hittills tämligen positiv. Inte bara de poänggivande fighterna i vilka vi har imponerat på sistone.

Hösten inleddes med en bragdartad insats mot Landora då vi knappt hade fullt lag och trots det slogs till slutet för poäng. Förlust visserligen, 1-2, men en match som är värd att nämna i positiva ordalag. Därefter blev det 2-2 mot Bosna och givetvis ville/skulle vi ha haft tre poäng där. Dock var förutsättningarna återigen ganska tuffa och det såg ruskigt jobbigt ut när det stod 0-2 på resulttavlan. Därför var det starkt att komma tillbaka, fixa 2-2 och vara ett tveksamt domslut (en offsideavvinkning) ifrån att få ett 3-2-mål godkänt i slutsekunderna.

Enda riktiga plumpen under hösten har kommit mot Besa där vi stod upp bra i en halvlek för att sedan rasa ihop och förlora med 1-6. En långt ifrån godkänd insats förstås men i övrigt har vi bitvis eller rentav till stora delar stått för starka insatser spelmässigt, även i de matcherna som har slutat med förluster. Mötet med Fortuna blev på något sätt startskottet för den imponerande trend som sedan tog vid och gav tre raka (hittills) matcher utan förlust. Vi förlorade förvisso mot Fortuna med 3-0, men vi visade ändå i mina ögon under långa stunder upp ett spel och en attityd som tydde på att något positivt skulle kunna komma.

 

Jag hittade ett gammalt blogginlägg från i våras igår, som jag hade skrivit ut och sparat. Det var skrivet efter sex omgångar i division 6, då vi hade förlorat fyra av sex matcher och bara skrapat ihop fyra poäng. Då lyfte jag fram hur mycket mer positivt det ändå kändes jämfört med 2011, hur kul det trots den tunga starten var att spela för HFO 2012 och jag skrev om hur vi trots sämre resultat än ifjol var bättre på flera plan. Den känslan har delvis suttit i under stora delar av säsongen, men samtidigt fick den sig törn på törn i takt med att förlusterna duggade tätt och tabelläget blev allt mer prekärt.

Nu har den positiva, optimistiska känslan återvänt med full kraft och verkligen satt sig. Dessutom har de senaste resultaten visat att det inte bara är en känsla, det är också fakta: vi är ett starkare lag nu, när allt stämmer, än tidigare och det här laget har potential. Det finns kvalité nog för att störa alla lag i den här serien och vi har även bevisat att vi har tagit flera kliv framåt. Problemet som har funnits och som säkerligen riskerar att dyka upp igen är dock att vi också har en tendens att stundtals ta rejäla kliv bakåt.

Vetskapen om vad vi kan prestera när alla tar sitt ansvar och följer den matchplan vi har innebär hursomhelst att förutsättningarna för en bra fortsättning finns där. Sen är det som alltid upp till oss själva att ta vara på dem. Gör vi det slutar den här säsongen lyckligt och vi har en stabilare grund än tidigare att bygga vidare på. Gör vi det däremot inte riskerar vi att rasera den grunden, men å andra sidan kommer vi även om det skulle gå åt helvete ha möjligheten att bygga vidare på något riktigt bra om alla bara vill.