glidtackling

 

 

"FC Bayern spelade 3-4-1-2 i början, med Xabi Alonso som quarterback och Lahm som geometriprofessor, med David Alaba som tredje mittback och ultraoffensiva ytterbackar. Det var flödande, fenomenal fartfotboll med både kort och långt spel.

Sedan blev det bättre.

Alaba klev upp 30 meter, Bayern gick plötsligt över till 4-3-1-2 med en Alaba som tolkade balansen, en Müller som tolkade ytor (det finns ett skäl till att han kallas Raumdeuter, yttydare) och en Xabi Alonso som dirigerade orkestern med Europas bästa högerfot."

Den ena varianten ser ni ovan, där Alabas roll egentligen är den som Kroos spelar i här. Jag ser honom egentligen som mittfältare, inte som back (förutom vänsterback förstås) även om omskolningen till den rollen varit lyckad i verkliga fotbollslivet.

Anmärkningsvärt är att den högra, centrala mittfältaren (Lahm) har instruktioner om att löpa med bollen på kanten för att skapa mer bredd (även om spelet i huvudsak ska centreras). Den vänstra av de tre defensiva mittfältarna ska likt den högra trycka framåt i planen men hålla sig centralt då bredden sköts av vänster wingback på den kanten.

Den här varianten är ett system där Alabarollen är på mittfältet från början. Tanken var att försöka hitta en backroll där han även kliver upp som mittfältare, eller en position på mitten där han också kliver ner i backlinjen. Det skulle ha gett ett mer autentiskt återslapande av taktiken som Guardiola använt med sitt Bayern. På FM är det dock svårt att helt återskapa Alabas roll. Jag testade med en libero med offensiv inställning för att få en spelare som agerade back i defensiven och sedan tryckte upp som central mittfältare i offensiven. Dock gjorde spelaren i den rollen allt för litet avtryck i anfallsspelet för att likna Alaba. Då testades i stället en halvbackroll på mitten (den som nu är registarollen, till vänster om Alonso). Snabbt insåg jag dock att halvbacken på FM är för defensiv, för enkelspårig, för att likna Alaba. Ett annat test var till vänster i trebackslinjen, med inställningarna spelskicklig försvarare/stoppa för att få en aggressiv försvarare som kunde ges order om att även delta i anfallsspelet. På planen syntes dock de offensiva ambitionerna för lite och jag valde att skrota den rollen.

 

Lösningen blev då att "fuska" lite genom att skapa två taktiker där Alabas båda olika roller blir just två separata i stället för att bakas ihop till en. I den ovan är Alabarollen alltså en mittfältsroll. Inställningen är regista men kunde likaväl ha varit defensiv mittfältare (understöd). Regista passar dock bra, en aktiv och rörlig mittfältsroll där spelaren blir delaktig i det egna possessionspelet och bidrar framåt samtidigt som han är nyttig i defensiven. 

Där ska egentligen Alaba spela till vänster i backlinjen, på Dantes position. Jag hade gärna sett att jag hade kunnat skapa en roll där han blir mer offensiv och aktiv i anfallsspelet även som vänster mittback än vad som är fallet här. Samtidigt blir en spelartyp lik Alaba nyttig i en trebackslinje i ett lag som ska spela nerifrån, bygga upp spelet från backlinjen. De yttre mittbackarna breddar rejält och blir nyckelspelare i uppspelen vilket gör att det fungerar optimalt med en spelskicklig passningsspelare där. Därför föredar jag en trebackslinje före tvåbackslinjen som taktik 1 innehåller. Jag vill gärna ha en bred backlinje i uppspelsfasen för att kunna hitta passningstrianglar ända nerifrån försvaret.

 

Så ser laginstruktionerna i båda taktikerna ut. Bayern spelar med stor rörlighet och många positionsskiften, därför vill jag också ha ett lag som är uttrycksfullt och där spelarna strövar från sina positioner i vissa fall.

 

Grunden är förstås ett passningsspel som gör att vi kan dominera bollinnehavet. Vi ska bygga spelet bakifrån, spela kortpassningar men samtidigt så har den offensiva kvartetten order om att spela mer direkt. Vi ska på så sätt spela upp via målvakt och backlinje, genom mittfältet och sedan explodera framåt där det ska gå snabbare och vara mer direkt för att luckra upp motståndarnas försvar.

 

För att få mer variation och nyttja spelarroller som den Müller har i verkligheten optimalt vill jag också att spelarna ska spela en del på ytor. Alla passningar kan inte gå till fötterna på medspelarna, vi ska utnyttja att vi dessutom har löpstarka spelare (Müller, som sagt, Lahm för att ta ett annat exempel). Tanken är också att ha ett högt bolltempo. Bayern spelade visserligen väldigt tålmodigt och ganska långsamt mot exempelvis CSKA, men har ofta ett ganska högt tempo i sitt passningsspel. Så länge vi har mycket boll och styr spelet är det bara positivt om vi också kan dra upp tempot.

Defensivt ska vi pressa hårt och stressa sönder motståndarna. Bayern är, likt alla Guardiolas lagbyggen, duktiga på det. Försvarslinjen Bayern använder är ofta ganska hög i och med att laget pressar högt. Det är dock en avvägning hur högt vi ska våga gå. Taktiken ska funka på spelet också och i och med att vi har så många spelare med i huvudsak offensiva uppgifter garderar jag genom att spela med en backlinje som står normalt högt, varken mer eller mindre. 

 

Jag håller just nu på att jobba fram detaljerna för de båda taktikerna och gör det i ett separat game med just Bayern. De ska sedan användas i mitt "riktiga" spel med Milan. Närmast ska min variant av 3-2-4-1 spelas in ordentligt (den andra taktiken som presenteras här ovan). Den är mest lik mina lyckade 3-3-3-1-varianter och det blir en naturlig övergång, eller vidareutveckling, från 3-3-3-1-systemet.