"FC Bayern spelade 3-4-1-2 i början, med Xabi Alonso som quarterback och Lahm som geometriprofessor, med David Alaba som tredje mittback och ultraoffensiva ytterbackar. Det var flödande, fenomenal fartfotboll med både kort och långt spel.
Sedan blev det bättre.
Alaba klev upp 30 meter, Bayern gick plötsligt över till 4-3-1-2 med en Alaba som tolkade balansen, en Müller som tolkade ytor (det finns ett skäl till att han kallas Raumdeuter, yttydare) och en Xabi Alonso som dirigerade orkestern med Europas bästa högerfot."
(http://www.aftonbladet.se/sportbladet/kronikorer/bank/article19553125.ab)
Jag är inne på samma anaylys även om det snarare såg ut som ett 3-4-2-1 och sedermera ett 4-3-2-1 i mina ögon då Thomas Müller är mer av en fri, offensiv mittfältare som rör sig över stora ytor och även jobbar hemåt än en renodlad forward. Men för balansen i själva systemet spelar det mindre roll.
Ju mer jag har sett Bayern ju mer är jag inne på att de oftast utgår från det 3-3-3-1-system som grafiken angav inför mötet med CSKA Moskva:
Just i den här matchen var jag ju inne på att mestadels spelade någon form av 2-3-4-1 och 3-2-4-1, men de skiljer sig inte nämnvärt från den här 3-3-3-1-modellen. I de matcher jag har sett har Bayern oftast använt Bernat långt ut till vänster och det är egentligen den enda stora skillnaden från den här grafiken. Det går ju dock ändå att hävda att det är just ett 3-3-3-1 med Bernat som en av de tre mittfältarna. Alternativt ett 3-4-2-1 med Robben och Bernat som yttrar, riktigt offensiva sådana. På det sättet har Bayern mestadels spelat mot CSKA och även mot Köln. Då ställde man upp enligt följande 4-2-3-1-uppställning men på planen var det i stället en 3-3-3-1 alternativt 3-4-2-1:
Rafina, Boateng och Alaba bildade den mest offensivt skickliga trebackslinje som jag har sett. Rafinha och Alaba gick faktiskt framåt en del och då klev mittfältsankaret Alonso och/eller vänsterkantspelaren Bernat ner och skapade en ny trebackslinje.
Enda matchen som jag har sett hittills som avviker något taktiskt är den mot Hamburg. Då använde Bayern en 4-3-3 från start. Lahm fick agera mittfältslibero då Alonso började på bänken. Kanske var det avsaknaden av Alonso från start som gjorde att Guardiola valde en fyrbackslinje. Nyckeln till hans system verkar annars vara just ett mittfältsankare framför en trebackslinje. Det tillsammans med enorm flexibiltet och spelar som klarar flera olika roller. Med den typen av spelare kan Bayern snabbt skifta från en trebackslinje till en fyrbackslinje.
3-3-3-1 är i mina ögon ett system som enkelt kan ändras. Dra ner en av de offensiva yttrarna (oftast Robben) och flytta ut exempelvis Bernat eller Lahm på andra kanten så har du ett 3-4-2-1. Eller flytta upp Alaba när han spelar i backlinjen och dra ner Lahm/Bernat som ytterbackar så har du ett 4-2-3-1. Dessutom ett mångsidigt, flexibelt sådant då Alaba agerar allt från back till offensiv mittfältare i dagens Bayern. Hans flexibilitet och anpassningsförmåga är makalös och ger Guardiola en smått unik möjlighet att ändra system under matchens gång.
Sammanfattning:
Efter en hel del Bayerntittande kan jag återigen nu dra några slutsatser:
* Grundsystemet i år är 3-3-3-1, ett system som dock snabbt kan ändras
* Utöver det använder Bayern gärna ett 3-4-2-1-liknande system, snarlikt 3-3-3-1 men med möjligheten att stärka defensiven mer
Det sistnämnda gjordes från start mot Manchester City då man startade med en 3-4-2-1 med Rafinha på högerkanten och Bernat på andra. Efter hand blev det en 4-3-2-1 då de sjönk ner och Alaba klev upp från backlinjen. Med Robben i stället för Rafinha får vi ett klart offensivare 3-4-2-1 alternativt 3-3-3-1 med Robben som en av tre spelare bakom Lewandowski och Bernat som en av tre mittfältare.
* 4-3-3 har också varit ett av flera flexibla system som har används, eller 4-3-2-1 om man vill leka mer med siffrorna Müller och Götze i friare roller med Lewandowski som center), Bland annat mot Hamburg och Stuttgart har Bayern åtminstone startat med en 4-3-3-liknande taktik.
* Bayern utnyttjar alltid kanterna väl, oftast med Robben och Bernat på varsin sida men stundtals även med Rafinha som ytter. Offensiva kantspelare (oavsett vilka positioner de spelar i) som ligger väldigt långt ut på kanten används ofta.
* Ett mittfältsankare används oavsett formation, allt som oftast i form av fenomenale nyförvärvet Xabi Alonso
* Bayern växlar ofta mellan en trebackslinje och en fyrbackslinje, dels mitt i matcherna och dels från match till match
Utifrån det här ska jag nu sätta mig och skapa några intressanta FM-taktiker som ska vara flexibla och enkla att ändra om från 3-3-3-1 till 3-4-2-1, 4-3-2-1 och så vidare.
